En extremistisk elit söker sin förklaring.

Tänk att få uppleva detta ofattbara en gång i livet, att en hel nations elit, med några lysande undantag, fullständigt tappar omdömet i en stor fråga som invandringen och genomför ett fullskaligt socialistiskt påtvingat samhällsexperiment för att skapa det multikulturella utopiska drömsamhället.

Om det inte vore så allvarligt, riskfyllt och katastrofalt när det misslyckas kunde man le åt naiviteten, den beteendevetenskapliga och ekonomiska kunskapsbristen och avsaknaden av vanlig normal livserfarenhet. Hur var detta möjligt?

En långtgående specialisering där yrkesgrupper för det mesta bara umgås sinsemellan och inte mellan varandra? Där media spelar en stor roll och journalister vänsterindoktrinerats på journalisthögskolor och riksdagspolitiker isoleras i Stockholm med likasinnade politikerbroilers från ungdomsförbunden utan yrkeserfarenhet och tappar verklighetskontakten.

SOM KOMMUNPOLITIKER är vardagen närmare. Jag har lärt mig att uppskatta den demokratiska processen på lokalplanet trots att den tar tid med förankring genom att här möts fritidspolitiker med mycket skilda yrkes- och livserfarenheter som försöker hitta de bästa lösningarna, där en socialdemokrat exempelvis kan ta upp vikten av yrkesutbildningar för det privata näringslivet.
Sannolikt har dessa möten bidragit till att just demokratier totalt sett fungerar väl och har den högsta levnadsstandarden i världen. Mötet mellan alla dessa erfarenheter som får komma till tals för det gemensammas bästa och som leder till goda resultat.

Den svenska extremismen som utmärker sig i ett världsperpektiv finns alltså inte på lokalplanet utan på riksplanet. Ytterligare förklaringar förutom de nämnda som ju i varierande grad återfinns även i andra länder kan vara.
Det politiska systemet med en långtgående anonymisering av riksdagsledamöterna och stark toppstyrning trots att de är många? Det unika socialdemokratiska högskattesamhället som skapat en stor aktivistisk tjänstemannakår med ett socialistiskt-dirigistiskt tänkande gentemot allmänheten som ska styras genom selektiv och tillrättalagd information.

Näringslivet som genom sin globala orientering verkar i många kulturmiljöer och ensidigt såg fördelar med smältdeglar som också blev aktivister för fri bidragsinvandring med dubiösa ekonomiska resonemang från de som borde veta bättre.

Så visst, den svenska elitistiska extremismen behöver sin förklaring, en väldigt angelägen uppgift om liknande katastrofer ska kunna undvikas i framtiden och landet inte behöva räddas av bespottade och förtalade väljare som uppskattar sin nation.

Lage Hortlund

Lämna en kommentar